Caleidos Musikkväll!

En kväll fylld av musik stod vid dörren och väntade.
VI var inte sena att följa den känslan.
Kvällssolen värmde, vi möttes av leenden och kramar. Okända ansikten blandades med kändas varma toner. Folkmusik och världsmusik fick nya ansikten, men bjöd också på det traditionella och gamla.

Kvällen inleddes med en häftig TumPiano duo, Jean Pierre Yvert och Peter Grind (Även med i Caleido och arrangör för denna afton)

Hanna Enlöf och Ylva Eriksson tog snart över scenen(två medlemmar ur Reasons)och bjöd på Amerikanska bitar som letade sig in i publikens själar.

Caleido inspirerade till mer, de vred och vände på vänliga bitar till världsmusik i världsklass. Jag blev taget. Det blev stående ovationer och jubel som löft taket!

Kvällen avslutades med lite jam framme vid scenen.

Promenadskog och mustachmän

Ja jisses. Jag vet knappt var jag ska börja idag. Mina tankar är så virriga och tillsnurrade att jag knappt vet vem som är jag och vem som är alla andra!

...Mannen med den lustiga mustachen tittade lustigt på mig då jag joggade lätt och viftade med båda armarna skrikandes åt myggen. De är tätflugna i de höga grässnåren och hamnar så lätt i näsan! Newton levde i sin egen värld, sprang in i en lyktstolpe, gnällde lite å satte sig tvärt. DOIiing! Och jag blev stoppad med ett ryck. Mustachmannen fnissade lite, rörde sig som att han inte visste om han skulle stanna och säga något eller jogga vidare, men bestämde sig för att jogga vidare var rätt alternativ...

Jag vaknade igår morse med nån sorts konstig tanke om att jag i slutet av sommaren ska klara av att jogga runt en viss promenadslinga jag brukat promenera lååångsamt med Newton. Så igårkväll tog jag tag i min konstiga övertygelse, skrek ut i soffan "jag måste ut å jogga!", studsade ut genom dörren med Newton i koppel och tog mitt livs raskaste promenad (inklusive stundtals jogging) runt slingan. Svett! Haha och arma jag som har förmodligen har Sveriges sämsta kondition! Men samma tur runt slingan idag och jag känner mig nöjd med att vara igång. Håll era tummar för mig ;)

Bajs.

Tunga dagar, tunga kvällar, tunga nätter..
Jag försöker se till alla de ljusglimtar som faktiskt finns.

Ransäter i helgen var fantastiskt, jam med Esbjörn himself, dans med fina människor, spel-spel-spel.. Galet bra, galet nöjd. Nyupptäckt folkmusiband: Lyy. De är helt fantastiska och jag är kär i deras CD. Kär.

Trots detta orkar jag inte hålla mig uppe, orkar inte kliva ut. Mina fotsteg känns tyngre och tyngre och jag är rädd för att säga för mycket men känner mer ändå.

Hoppas morgondagen blir bättre. Propavanen börjar verka nu så jag säger GodNatt!