Den nya resan började med att jag valde bort socker för några veckor sen. Allt socker som inte finns i frukt och växter. Först blev det en riktig jävla avtändning. Jag visste att jag var sockertorsk, men inte att det skulle bli så jävligt. Det var helt brutalt faktiskt. Under en period har jag visst proppat kroppen full med socker, både i form av godis och mat med dolt socker. När jag slutade hamnade jag fort i ett svart hål. Mitt humör svängde upp å ner. Jag kände mig djupt deprimerad och fick mina första panikångestattacker på väldigt länge. Jag bara grät å grät. Att socker kan göra så med en människa! Nu var det en massa saker i mig som bearbetades på samtidigt och jag insåg (något jag trott att jag förstått förut, nåt jag trott att jag nånstans i terapin bearbetat bort) att jag har en ätstörning. I Denna insikt gick allt väldigt fort och i och med att jag erkände detta för mig själv sprakade det till i hela mig. Det var som att jag plötsligt förstod något som jag sagt till andra så fruktansvärt många gånger "Det är jag som ansvarar för att jag ska må bra." Det är jag som ansvarar för att jag ska må bra. Alltså är det i mig och i alla mina beteenden förändringen ska ske. Till viss del har jag förstått detta innan, med beteendemönster jag har brutit upp och insikter om mig själv som gjort att nya steg av öppenhet helt enkelt har öppnat sig. Jag har hittat vägar att lösa upp knutar och må bättre. Men, jag har aldrig kunnat applicera det på maten.
Nu när insikten äntligen kom, och den fick landa. Så hände det plötsligt saker på alla plan.
Helt naturligt kom nu resten av mig ikapp på något vis. Jag känner mig fri på ett helt nytt plan. Och Bevackrelse blev oxå full med inspiration och livskraft, även han har gått igenom saker senaste tiden och kommit på en massa saker. Jävlar vilka processer och vad mycket kärlek som kan ske inom en och utom en bara man tillåter det.
Så nu har vi börjat med yoga varje dag, det kom helt naturligt, vi bara började en dag för två veckor sen och fortsatte. Efter andra passet sa vi båda "varför har man inte gjort det här förut?" Nu är det bland de bästa valen jag gjort för mig själv. Vi har vänt rätt på dygnet, kliver upp mellan 8å10 varje dag (Vilket är en enorm skillnad mot för våra tidigare totalt snevridna dygn), gör yoga och äter frukost. En sån start på dagen ger så himla mycket. Både för själen och kroppen. Jag märker stora skillnader i hur jag mår och hur jag ser på omvärlden, vi får massor gjort hela tiden och inspirationen flödar långt över mina tidigare gränser.
Under allt detta kan jag erkänna att jag vid några tillfällen ätit socker, smakat nån ny sorts kaka och i form av födelsedagsfika. Det var gott en stund, sen blev det för sött, jag blev lätt illamående och insåg åter hur onödigt socker är och vad det gör i min kropp. Inget positivt.
Visste ni förresten att det finns en växt som är 300gånger sötare än socker? Stevia - det finns nu även i Sverige, förut har sockerindustrin gjort den olaglig i stora delar av världen (om det som jag hört stämmer!). Stevia innehåller varken kalorier eller kolhydrater. Den är inte beroendeframkallande och är även säker att använda för diabetiker (dock inte i för höga doser!). Stevia är inte ens dåligt för tänderna utan kan verka tvärtom. Det kan vid höga doser användas som bakteriehämmande, minskar bildningen av plack och kan därför motverka hål i tänderna.Så det är alltså ett helt naturligt sötningsmedel, bra för kroppen trots sin söthet. Jag köpte en burk igår, för självklart ska inte allt man tycker smakar gott försvinna för att man väljer bort något. Men det kan få göra gott både smaksinnet, kroppen och själen. Jag ska baka imorgon - detta blir spännande. Så småningom vill jag göra chokladgodis - helt utan socker.
Naturen alltså, vilken kraftkälla.
Tack för att jag får vara en del.
Det vi letar efter har vi redan funnit, nu ska vi bara minnas var
