Kartongkaos?

Puh! Jag sitter bland kartonger å kassar i lägenheten, har packat upp glas, tallrikar å den lilla maten jag hade. Besticken har jag inte hittat än, men det gör inget. Orkar inte mer ikväll. Inget mer planerande av flytt å inget mer kånkande av grejjor, detta gick ju ändå ganska smärtfritt. (Får se hur ryggen är imorn...) Nu sover Newton på divanen i min nya soffa å jag avnjuter ett kallt glas med hallonsaft innan sista promenaden inför natten. Imorn bär det av till Leksand för nyårsfirande, nice!

Tack Johnny för hjälpen med flytten
Tack Mamma och Lillebror för att ni räddade min kväll

Gott nytt år!

Flytt i hela hjärnan

Karro har varit här i några dagar, vi har mest chillat, druckit te å jag har försökt packa. Jättemysigt att träffa henne igen! Å att vi fick träffas lite längre tid, i vanliga fall brukar vi hinna träffas typ 5 minuter på en parkering eller så!

Jag lever nu bland flytt-packade väskor å en kartong.. Ska bli skönt att komma in i lägenheten snart (imorn!!) å bara få klart, få sitta i lägenheten bland kartonger istället. Få packa upp. Få äta från mina egna tallrikar å gosa med Newton i min egen soffa. Det ska bli fantastiskt! Jag har fått nycklarna idag! :)

Jag borde försöka dra mig mot sängen, men jag kan inte sluta tänka på kartonger hit å dit å möbler å tvättstugor å hej å hå! Att man inte bara kan släppa liksom(?!)
(Lite nervös är jag allt.. eller jätte, men det är en hemlis!)
Nej, nu skiter jag i det här.
Godnatt!

Idag var jag bra som. . .

När kvällarna kommer är det så himla svårt att varva ner.
Har haft en jättetrevlig dag med "små"bröderna å mor. Jätte! Men nu är stressen total. Jag kommer inte ner i varv. Piller till trots liksom.

Inget känns färdigt och klart. Jag vet så himla lite om de nya sakerna i som händer i mitt liv. Det är skrämmande. Så otroligt skrämmande. Önskar att det bara kändes bra.

Hungrig är jag oxå.
Kanske ska prova äta nåt. Enda lösningen på hunger är ju faktiskt mat.
Imorn ska jag hålla mina rutiner.

Idag var jag bra som firade jul med mor
Idag var jag stark som stod ut
Idag var jag duktig som städade lite

Tack för Newton
Tack för alla fina julklappar
Tack för att jag har människor i mitt liv

Hjälp mig vara stark och stå ut
Hjälp mig få orken att ordna det som ska ordnas
Hjälp med hitta lugn

God Jul!

Nu är julen här,
då växer inte blåbär.
Jag har en ytterst trevlig helg
en jävla massa mat - tugga å svälj!

Newton är glad och nöjd,
han har smaskat julgott med fröjd.
Nu sover han gott på rygg,
varm å skön å trygg!

Nu är sista nubben i magen,
det finns kalla hästar i hagen.
Jag är snäll å gla,
god jul - bla bla bla! :P

Att göra ingenting

Av Ida Rissanen 20101218

Idag är en dag som jag ska spendera till att göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt. Haha, det lät nästan som en tävling. Är så trött, men måste hålla mig vaken hela dagen, imorn är det ju ändå vardag igen och trots sjukskrivning så måste jag hålla mina rutiner å kliva upp på morgonen. Det är ju så lätt att ligga kvar! :P Hade jag inte haft Newton (vilken jävla tur att jag HAR Newton) så hade jag nog inte ens gått ut idag. Men han behöver ju sina promenader å sin lek å sitt lydnadspass.. Han behöver oxå sin mat, å ska han äta kan jag ju lika gärna äta själv. Japp, rutiner.

Snön vräker ner ute, det är helt vitt i luften och flingorna är stora som halva snöbollar (!) Det är verkligen vinter. Vitt och fint. Å jisses. Snart är det jul. Är alla i hela världen klara med sina julklappa förutom jag?! Panik? Nej, det borde jag kanske ha..?

Nu blir det mandariner och del 2 av filmen "Coco Chanel".
TJO!

Julstämning?

Lucia och Julkonsert med musikkonservatoriets folkmusikklass

Jag är så trött så trött, så egentligen har jag inte så mycket att skriva. Varför skriver man då egentligen? Ville dela med mig av bilden jag tog igårkväll på den mysiga Lucia/Julkonserten jag var på. Gamla elverket var i rätt stämning med tända ljus på borden och härlig linssoppa. Först lussade de (årets enda luciatåg!) och sen bytte de om och gav oss en härlig folkmusikkonsert.

Newton ligger ihoprullad över mina ben och sover efter en busig kvällspromenad. Vi är båda nöjda efter en lugn och fin dag. Jag spenderade kvällen i kollektivet med Thea, kladdkaka och film. Gôttans!

"Kom natt och smek oss över håren,
kom natt, kom natt.
Kom natt och smek oss över håren,
sjung för oss, sjung för oss."

vinterbevackrelse

Newton på morgonpromenaden, gissa var jag håller bollen? :P

Vintern är vacker häromkring. I min nya stad Falun. Tidigare har det bara varit en stad där jag bott om vartannat. Men nu är det min stad. Här bor jag. Snart bor jag tillochmed i min alldeles egna lägenhet, där bara jag och Newton ska bo. Idag ska jag ägna mig åt att söka CSN, å fixa med allt som ska fixas FÖR JAG KOM IN PÅ SKOLAN! :D Vård&omsorgsutbildningen till undersköterska, here I come! :) Så jäkla gôtt. det känns så skönt att ha en plan. Jag vet vad jag ska göra de närmaste 3 terminerna (om jag klarar det heltid hela vägen). Från och med 10 januari är jag alltså inte längre sjukskriven, jag är student.

Fy fan vad grym jag är!

Av Ida Rissanen 2010
Jag kämpar på med bildterapin. Med Newton nära livet känns allt lite lättare. Det är lättare att kliva upp på morgonen, det är lättare att gå å lägga sig på kvällen. Det är lättare att hitta inspiration, både till att göra ingenting och till att göra allt. Tog upp fiolen idag och gjorde ytterligare en polska. Det är skönt att bara kunna spela av sig. Ut med de skrikande orden i hjärnan till toner i luften. Jag får ut mycket genom musiken, å resten genom bilden känns det som. Den delen av mig har lossnat nu och flödet är konstant. Min terapeut säger att jag har ett tydligt och bra bildspråk. Spännande!

Helgen har varit fullspäckad, eller ja delvis fullspäckad iaf. Fredagskvällen började med Abra Makabra-konsert på fantastiska Peace&Love cafét i Borlänge. Wow! Abra Makabra blev Signade(!) så då blev det Balkan-disco i folkmusikkollektivet! Dans halva natten. Lovely-loveful! Igår var jag mest bara sliten. tog mig iväg och gjorde det jag skulle, men både Newton och jag var trötta, så det blev en tidig kväll. Skönt! Någon skrev på Facebook "Har du ingen bättre än Newton?" Ärligt talat? Det finns ingen bättre än Newton. Inte nu, inte någonsin. Han är allt jag behöver <3

Det känns så j***a bra att lägenheten är min! Jag får flytta i årsskiftet. Fantastisk start på det nya året! :D Jag och Newton på mer än 10kvadrat, det ni! Lalalaalaaaaa!

Positiva tankar, positiva tankar, positiva tankar.

Av Ida Rissanen 20101206

Mm. Terapidagar är härliga. Jag är så positiv. Inte. Försöker hålla mig kvar i de positiva tankarna, men det är så mycket som ska grävas i, det är så mycket som berörs och framför allt så är det så mycket som dyker upp. Saker jag inte ens visste att jag tänkte och kände. Saker som jag inte är säker på att de är dåliga, men de känns inte bra. Skrämmande. Riktar mina pilar utåt, kryper ner i soffan å tar fram stafflit. Målar, så som terapeuten sagt åt mig. Får ner de sakerna som trängs i huvudet på papper eller duk. Jag är en mästare på att rikta allt inåt. Nu ska jag lära mig. Nu lär jag mig att rikta en del utåt. Jag kan.

Ibland skulle man behöva en personlig "peppare". En som berätta för en om alla de sakerna man är bra på, som berättade varför man är bra. Idag är det en sådan dag. Jag skulle behöva få bli lite ... överöst med bra ord.

Woohooo!

Jag fick den! Lägenheten är min! :) Så någon gång i Januari är folk inbjudna på inflyttningsfest :D Inget mer bo på mini-yta. Inget mer kokplatta. Inget mer bo i kollektiv. Klart att vissa delar med kollektiv-livet är fint. All folkmusik och de fina folken. Men jag måste göra det som är bäst för mig själv (för sånt måste man faktiskt lära sig) å det är att flytta till EGEN lägenhet.

Newton ligger nöjd på ett täcke på golvet å smaskar i sig en tuggrulle. I lägenheten behöver han inte ligga på golvet, för där får hans bädd plats. Hans bädd å hans matskålar. Där ska vi leva tillsammans. Han å jag. Fantastiskt bra! *Pirr*

Härliga bananer!

Ack en sådan trevlig helg jag har haft!
Först en härlig dag med Anna-K i fredags å sen till stämman i Haninge på kvällen. Jag har helt seriöst jammat så att jag har skavsår i händerna (och i ena armhålan, hur fasen lyckas man dra med stråkarmen såpass?) Spelade nästintill dygnet runt, så magen är inte så glad på mig, men det var det värt!
Tack Haningemusikanterna för en fantastisk stämma!

Söndag när stämman var slut kändes det så avigt att åka hem, så jag åkte tillbaka till käraste Anna-K. Hade en supermysig söndag med Anna å hennes Jonny. Det perfekta avslutet på helgen! Tack <3

Onödigt skönt att komma hem oxå, riktigt skönt. Kollade på en lägenhet igår, håll tummarna för att jag får den. Vill vill vill.
Har precis promenerat å tränat lydnad med Newton, han är så duktig! Jag med är ganska duktig! Vi var ute en timma, promenerade, lite lydnad å lite lek! Fantastiskt härlig vinterdag.

Mattes hjärta <3

Inget särskilt alls

Nu sitter jag här igen, i mina lila mjukisbyxor i stugan å klappar mig om magen.
Den börjar bli bättre, jag kan gå som folk å nästan äta som folk - den tyckte visst inte om pizza eller strips. Så det undviker jag ett tag till.. 3 av 4 operationshål är nästintill läkta och jag kan nästan göra allt själv igen. Utan att skrika av smärta iaf. det fjärde är i naveln, det verkar inte vilja läka riktigt och förbannar sig med att göra super-ont. Well well, sen ska den ju bli i toppskick iaf!

Det är mycket jag vill å inte vill skriva, men inget kommer ut i den ordningen jag vill, och jag vet vare sig hur jag ska formulera mig eller vilket av allt jag 'borde' dela med mig till resten av världen med.

Imorn börjar en ny sunkvecka.. hm, positiva tankar Ida. Imorn börjar en ny vecka. Det kan ju säkert hända nåt bra.


Mannen i mitt liv, the king of snow - Newton <3

Abra Makabra!

När de riktiga planerna blev inställda och jag blev sängliggande istället bestämde jag mig för en lugn helg i kollektivet. Jätteskönt har det varit! På fredagen visade det sig att Abra Makabra hade konsert på Arenan, å det gick ju inte att missa, tur var väl det! Det var grymt. Som vanligt så var de fantastiska! Resten av helgen blev fylld av skogspromenader, sömn och mys. Jätteskönt. Och riktigt välbehövligt. Nu är förkylningen helt borta och livet börjar gå tillbaka till det normala. Äntligen ingen huvudvärk eller hosta! :D

Nu ser jag fram emot Halloweenfesten i Harmånger på lördag!

Höstmys

Hösten bjuder på många mysiga dagar, jag tog med mig Newton och Thea till skögen för en promenad :)

Underbarelse å idiot-förkylning

Under helgen som var så var jag på Linköping folkmusikfestival. Har tyckt för varje år jag varit där att det blir bättre för varje år. Och i år var det maxat och på topp! Var bara på fantastiska konserter, dansade fantastiska danser till fantastiska artister, jammade fantastiska jam och sov på en fantastisk gård. Yes!
Höjdpunkterna var Idenstam och Rydbeck, Hedin och Hazelius,Malin fosdal band, STOCKHOLM LISBOA PROJEKT° och till sist -men inte minst- Valkyrien Allstars. Jag säger bara WOW.

Fick avsluta min toppen helg med ett fantastiskt besök på skeppis där jag spelade med bland andra Swing och Idenstam. Det var fantastiskt. Måndagen som kom efter helgen blev det en heldag i Uppsala med Sightseeing-guden P-O Swing, haha. Domkyrkan och lUniversitets Aula, slottet och massgravar. Ja jisses.

Nu för helgen hade jag så stora planer. En dag hos kära Rasmus i stockholm, och sen vidare mot Luleå å kära Andreas.. Dock är förkylningen inte bättre utan har snarare tagit en annan spinn. Hostan from hell och halsen som ville ha ihjäl mig' heter den nu. Suck. Jag hoppas jag vaknar frisk och kry imorn så jag får åka på mina planerade äventyr. Det skulle vara så hemskt att ställa in allt :(

Tur att det är vackert med höst iaf!

Nerbäddad i soffan under en filt, försöker göra nånting, men är så förkyld å igentäppt överallt så minsta rörelse gör mig andfådd å slut. Sover, äter glass å gosar med hundar. Promenerar inga hundar idag, det får johnny göra. Han fick hämta mig inatt när febern var läskig. Drömmer alltid så konstiga drömmar när jag har feber, om gigantiska köttätande växter som ska sluka mig och sånt. Så jag stannar här tills feber-nätterna är över! Nu blire glass å film.

Hjärtevänner

Mina vackraste, tryggaste, trofastaste hjärtevänner vilar å håller tass i soffan <3

Gör om gör rätt?

Ibland, vet jag inte vad jag gör för fel. Jag kämpar och kämpar för att göra rätt, men får ingenting för det förutom känslan av att allt jag gör är fel. När jag kämpar får jag det tillbaka som en käftsmäll. Kommer aldrig framåt. Kommer aldrig ändå fram.
Jag är less och ledsen, När sträcker man ut en hand så verkar det som att folk gärna smäller av hela armen. Inte tar emot den, utan sliter av och vrider det till min nackdel.

Har ny dator iaf, det är ju fint.
Macbook Pro, känn på den ni.

Par i rottis!

Johnny är på IPO-VM i Finland, så jag har båda mina hjärtan (På bilden - Prima till vänster å Newton bredvid) helt för mig själv hela helgen! Hur många tankar som for genom huvet före helgen ska vi inte ens prata om, men nu när vi är här, har tränat lydnad två mornar i rad å gått skogspromenader på kvällarna så älskar jag det. Å önskar att det såg ut så att jag hade båda jämt. Nu går ju inte det, bor alldeles för litet i min "stuga" å jag tror inte Prima trivs särskilt bra med en massa folk, då hon lätt blir stressad.
Men men. Så är det, vår delade vårdnad kanske är en bra lösning ändå..

Tiden går så fort, så att försöka uppdatera bloggen bakåt i tiden känns omöjligt. Det händer massor och trots det så känns det ibland som att jag inte gör något(!?)..

På måndag far jag till älskade Anna-Karolina iaf. Det ska bli fint, längtat liiiite för länge nu! <3 Stockholm, here I come.

Nu ska jag krypa ner i soffan bredvid Prima, haha, om jag får plats! Å klappa med en hand på Newton - som ligger på en filt nedanför soffan!

Hela sommarens nya höst

Sommaren har gått och vad har hänt? Inte mycket bloggande har det blivit iaf.
Idastämman
Midsommarspelningar på Åland
Terapi
Ransäter
Bilolyckan
Några veckors ajaj
Spelningar

Haha kort sammanfattning. Men nu är det fokus på hösten.
Sommaren har liksom redan gått och kanske jag delar med mig av lite bilder i höst när jag har orken att vänta på datorn och alla dess brister!

jag är sjuksriven, terapin är igång och massor av vackra saker sker under hösten i Faluns folkmusikkollektiv. Kroppen är snart ikapp mig efter bil-hemskheterna och jag vågar definitivt fortsätta köra bil. Spelar ibland. Och annars ska det här vara hösten av VILA. Tänker måla, spela, gå i terapi och Inget Mer!

Caleidos Musikkväll!

En kväll fylld av musik stod vid dörren och väntade.
VI var inte sena att följa den känslan.
Kvällssolen värmde, vi möttes av leenden och kramar. Okända ansikten blandades med kändas varma toner. Folkmusik och världsmusik fick nya ansikten, men bjöd också på det traditionella och gamla.

Kvällen inleddes med en häftig TumPiano duo, Jean Pierre Yvert och Peter Grind (Även med i Caleido och arrangör för denna afton)

Hanna Enlöf och Ylva Eriksson tog snart över scenen(två medlemmar ur Reasons)och bjöd på Amerikanska bitar som letade sig in i publikens själar.

Caleido inspirerade till mer, de vred och vände på vänliga bitar till världsmusik i världsklass. Jag blev taget. Det blev stående ovationer och jubel som löft taket!

Kvällen avslutades med lite jam framme vid scenen.

Promenadskog och mustachmän

Ja jisses. Jag vet knappt var jag ska börja idag. Mina tankar är så virriga och tillsnurrade att jag knappt vet vem som är jag och vem som är alla andra!

...Mannen med den lustiga mustachen tittade lustigt på mig då jag joggade lätt och viftade med båda armarna skrikandes åt myggen. De är tätflugna i de höga grässnåren och hamnar så lätt i näsan! Newton levde i sin egen värld, sprang in i en lyktstolpe, gnällde lite å satte sig tvärt. DOIiing! Och jag blev stoppad med ett ryck. Mustachmannen fnissade lite, rörde sig som att han inte visste om han skulle stanna och säga något eller jogga vidare, men bestämde sig för att jogga vidare var rätt alternativ...

Jag vaknade igår morse med nån sorts konstig tanke om att jag i slutet av sommaren ska klara av att jogga runt en viss promenadslinga jag brukat promenera lååångsamt med Newton. Så igårkväll tog jag tag i min konstiga övertygelse, skrek ut i soffan "jag måste ut å jogga!", studsade ut genom dörren med Newton i koppel och tog mitt livs raskaste promenad (inklusive stundtals jogging) runt slingan. Svett! Haha och arma jag som har förmodligen har Sveriges sämsta kondition! Men samma tur runt slingan idag och jag känner mig nöjd med att vara igång. Håll era tummar för mig ;)

Bajs.

Tunga dagar, tunga kvällar, tunga nätter..
Jag försöker se till alla de ljusglimtar som faktiskt finns.

Ransäter i helgen var fantastiskt, jam med Esbjörn himself, dans med fina människor, spel-spel-spel.. Galet bra, galet nöjd. Nyupptäckt folkmusiband: Lyy. De är helt fantastiska och jag är kär i deras CD. Kär.

Trots detta orkar jag inte hålla mig uppe, orkar inte kliva ut. Mina fotsteg känns tyngre och tyngre och jag är rädd för att säga för mycket men känner mer ändå.

Hoppas morgondagen blir bättre. Propavanen börjar verka nu så jag säger GodNatt!

Vattenpipa och framtidskval

På nåt vis, trots att jag är ledig de andra dagarna också, så var det väldigt skönt med helg. I fredags var det vattenpipa å hemmagjort vin på en filt på Thea & Tobbes uteplats, perfekt! Kvällen avslutades med några polskor uppe på en hög kulle där det var födelsedagskalas :) Lördagen blev det lunch på en Grekisk restaurang med Johnny, sen Reasons på seasidefestivalen. På kvällen blev det återigen vattenpipa och god dryck, fast denna gång inne hos Thea & Tobbe, med betydligt mycket mer folk! Otroligt att så många människor går att klämma in i en sån liten lägenhet!

Jag har försökt ta helg även i hjärnan, tänk att få låta tankarna vila för några dagar. Det verkar tyvärr inte gå. Ju mer folk frågar mig om vad jag vill göra sen stiger paniken. Jag har ingen aning. Jag har ingen aning. Jag har ingen aning. Jag vet inte ens vad jag vill göra imorn. Men jag vet. Jag borde redan ha bestämt vad jag ska göra till hösten..vintern..våren..

En vissen dag

Första dagen på resten av mitt liv.
Varje dag är väl egentligen första dagen, men idag har jag tagit ett stort kliv. Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för mig? Newton snarkar redan på golvet och Johnny läser lite om Bild- musik -och rörelseterapi för att få en inblick i metoden jag ska prova på. Det har varit en kämpig dag med fler motgångar än medgångar och jag hoppas att morgondagen är ljusare. Ikväll önskar jag lycka till världens alla människor och åt mig själv önskar jag en god natts sömn. Yay för sömnpiller.

Idag var jag bra som klev upp fast jag inte ville.
Idag var jag bra som gick till terapin.
Idag var jag bra som stod på mig och förklarade något jobbigt.

¡Kommentera gärna med tre egna "Idag var jag bra som..." inget är för litet att nämnas. Och alla har minst tre bra saker!

Soliga dagar

Jag bor nu igen i Falun, solen skiner men mina vårkänslor är på vift! Jag längtar, som alla andra den här tiden, efter äventyr, sommarbad och sena nätter, konserter och dans in på morgontimmarna.. Men många av mina tankar är vinklade åt andra håll än jag nånsin kunde tro, inte åt riktigt samma håll som tidigare somrar, och än så länge skräms jag för mycket av tankarna för att säga (eller skriva) dem högt.

Imorn: Lunchkonsert i Rättvik på RäFV
Torsdag: Första bildterapin (Är nervös och vill inte alls!)
Fredag: Fest i en park?
Lördag: Reasons Why konsert på seasidefestivalen i Falun

Jag är duktig på att fylla min tid iaf.. Vet inte hur bra det är egentligen. Jag är tröttare än trött hela tiden och försöker så gott som det bara går springa ifrån mina tankar och min oro. Men jag antar att Torsdagen kommer hjälpa allt att göra sig påmint!

Nu ska jag sova, Newton grymtar redan på golvet! <3

Trio 323 i Värnamo!

Lite reklam ska man göra!

VI sitter i Jönköping och laddar inför spelningar i Värnamo imorgon (fredag). Evenemanget heter Krogsvängen och innebär att gästerna har köpt ett häfte med biljetter som ger "smakprov" på mat och dryck på stadens krogar/restauranger. Lite öppet hus i hela värnamo. Där ska vi finnas och spela på dessa restauranger, fantastiskt! :)

Har ni vägarna förbi Värnamo så dyk upp vettja, vi (Trio 323 = Klonk + Mats) finns att hitta i staden 14.00-18.00!

Flykt eller betingad rastlöshet?

Min hjärna är överfull hela tiden och jag vet inte vart jag ska ta vägen med allt. Vill skita i allt, vill fara iväg å vara borta ett år å komma tillbaka som en ny människa, så som dom gör på film liksom. Men går det? Jag har ju försökt fly förut, utan lycka. Men frågan är ifall det nu är ett rent flyktbeteende av rädsla eller om jag helt enkelt är en rastlös paradisfågel som behöver se? Jag vet inte vart jag ska lägga mitt fokus eller om jag i över huvud taget kommer klara av att lägga mitt folkus där terapeuten vill, där terapeuten vill ha mitt fokus. Jag har en tid den 20:e. Från att det var 3 månaders kö sprang jag förbi dem alla och står nu längst fram med en första tid om en å en halv vecka. Sjukvården i Dalarna är bra på vissa sätt och på vissa ställen iaf.

Frankrike eller inte frankrike är frågan nu? Åker jag av glädje eller rädsla?
Mitt huvud känns mosat och imorn måste jag åka. Inte till Frankrike, men Torsdag 6/5-Söndag 16/5 Linköping-Enköping-Linköping-Sthlm-Linköping-Jönköping-Värnamo-Falun...

Förändringar & landbanor

Flytten är klar, nu bor jag i Falun igen. I ett minirum i johnnys hus, som varit vårat hus. Känslan är både trygg och förvirrad, det är skönt att vara på en plats där jag kan vara säker. Lugn i att vara mig själv 24-7. Johnny känner ju redan alla mina sidor. Dock vet jag ju att det här bara är tillfälligt, frågan är om jag då tillfälligt kommer tillåta mig själv att landa? Om jag tillfälligt kommer låta lugnet lägga sig som ett täcke över mig, eller om jag istället kommer stressa över nästa steg? Nästa flytt? Jag försöker hålla mig vid tanken om nuet. Det är skönt iaf, att vakna upp med Newtons pussar, att busa i skogen, bo nära för en tid. Hur lång blir tiden?

Newton mitt hjärteknas trivs i solen

Helgen har gått och den har varit underbart skön. Det känns redan som att saker lättar lite när jag vet hur de närmaste månaderna (ungefär) ska se ut och jag vet vad jag ska göra (ungefär). Ny glada beskes är att jag i sommar oxå kommer följa med på ett frankrike projekt - musik och kultur, jag är lite dåligt informerad än så länge, men nåt med folkmusik å så, i runt 3 veckor! :)

Fram till dess ska jag samtala, gosa/busa/träna/promenera med Newton, spela och ta det luugnt. Folköl och kurering ska vara sommarens tecken.
Nu ska jag krypa ner under en filt, Newton har somnat under bordet (Jag gav honom ett litet lydnadspass för en stund sen) å "Luftslottet som sprängdes" har precis börjats i Hosjös hemmmabio!

Erkännande...

Har tränat Newton, gosat, grillat och druckit en carlsberg, det är vår! Till grillningen dracks det mousserande vin, smarrigt! Newton ligger nu mätt, nöjd och trött på golvet och sover, vi ser på nån kass film. Dock är mitt huvud fullt av grubbel och tankar..

Nya tider och nya besked. Nya sätt att leva på och ny (gammal men ny) stad. Här går det undan i svängarna och än så länge så är jag inte helt säker på att jag själv hänger med riktigt. Men på pappret jag fick efter mötet med Psykiatrikern i fredags står det Sjukskriven 3 månader pgr av PTSD och annat.. Så nu flyttar jag tillbaka till Falun i 3 månader iaf. Efter det vet jag inte var det bär av eller hur min plan ser ut. Men det ska bli skönt med en paus nu. Lägenhetsvisning på tisdag i Falun, och jag hoppas att någon tar över mitt kontrakt i Norrköping. Nu måste jag bara få tag i studiefrämjandet och få dem att ta emot mitt sjukintyg, då jag tydligen inte ska eller bör arbeta nu.

Wish me luck.

Är nu laddad inför konsert ikväll, vi, den nyskapande-sprakande folkmusikduon KLONK!, spelar ikväll 19.30 i Linköping (Kulturskolans lokaler/Konsert & kongress). Jag känner mig pepp och är redo för en helkväll! Jag räknar med att det blir en fantastisk kväll och att det, som i söndags, blir spontant spel till dans efter konserten.

Tankar som rör sig

Rör sig och rör sig, de snurrar snarare med en alldeles för hög hastighet jämt och jag vet ärligt inte var jag ska lägga dom. I en vansinnig hastigehet snurrar de runt i huvet som en fet orkan. Hur ska jag fokusera om min energi? Nu går all energi till skit och önskar, jag önskar så mycket att jag bara kunde klara av saker, att min fokus kunde hitta tillrätta trots denna virriga, stirriga, trötta tillvaron.

Confessions

Att man inte alltid är världens gladaste är inte helt lätt att erkänna. Att jag måste plugga är inte helt lätt att genomföra. Att man måste göra saker som man måste göra är faktiskt inte alltid het lätt att göra.
Jag har slut på jobb. Så nu var det sagt. Jag har bara kvar hundpromenadjobbet vilket räcker till ungefär halva hyran. Japp. Att erkänna att jag idag inte är världens lugnast och tryggaste är inte det lättaste.

Studiehelg och Best in show!

(Det känns som att veckorna slutar på fredagar och som att det sen är helg innan nästa vecka börjar. Som att helgerna liksom inte hör till nån vecka utan bara är nåt fantastiskt bra däremellan.)

Förra veckan slutade i tårar, jag pluggade för lite, sov för lite och har för mycket i hjärnan. Jag insåg att jag inte kunde följa med på Strängar och rör-lägret som va under helgen, jag fick lov att stanna hemma och plugga spanska, komma ikapp så att jag skulle klara proven. Bajs. SÅ kom helgen iaf. Den gör ju det, vare sig man vill eller inte liksom. Pluggade lite på fredan å bestämde mig för att bryta min neråtspiral (depp-tankar) så jag drog till mats å drack lite vin å hängde. Lördag blev det lite plugg, men framför allt så var Newton på uställning, och vann ALLT! HP, BIG, BIR och BIS! (Hederspris, Bäst i Gruppen, Bäst i Ras och Best in show!)
Alldeles mallig matte är jag <3 Synd bara att jag inte var med!

Jag saknar honom så att det gör ont.

Lerdalshöjden 2010

Kort sagt om helgen: Full bil, laddade spelmän och förväntansfulla folk som ska invigas till spelmansvärlden, överbefolkade hotellrum, polskor, slängpolskor, slängpop, bugg-dans, bakispizzor, långbryggepromenad, lunch med mor å Robban,snabbgos med Newton, spel till halv 8 på mornarna och full bil hem igen.

Delar av helgen i bilder:

Fler musikaliska orgasmer!

Idag känner jag mig trött och sliten, inte sådär pigg och laddad som jag borde/skulle behöva vara inför mina första timmar på McDonalds med start kl 15. Men det var en fanastisk kväll igår, så det känns inte som att det gör särskilt mycket! :)
Jag och Robban for till Linköping där det vankades folkmusikcafé, jag hade absolut inga höga förväntningar och hade inte ens direkta planer på att plocka upp älsklingen ur sitt fodral.. Vi mötte upp Karlsson och gick in i lokalen, nu blev jag riktigt tveksam. Det irrade omkring kanske 5 personer inne i lokalen, i väntans tider. Lokalen doftade gott av allt trä och på nåt sätt kände jag ändå ett lugn. Allt efter som så droppade folk in och kvällen inleddes med en visstuga (haha, minns inte någon av visorna, men nästa gång är jag mer rutinerad och har med mig inspelningsapparaten!) efter det dansutlärning och till slut, äntligen - dans! Jag och Hanna Karlsson svängde minnsann våra lurviga till både slängpolskor, shottisar och polskor. Underbart skönt! Jag börjar få koll på snurrarna nu oxå ;)

Efter dansen kunde vi inte riktigt hålla oss i skinnen längre. Hanna kände gänget som spelade (strängar och rör, Linköpings studentspelmanslag) så vi trängde oss in i hörnet där dom stod och joinade. Vilket drag, vilket jam! Faan vad härligt! Där jammade vi sen fram till strax efter tolv inatt, folk fortsatte dansa till sista spelmannen slutat spela (Eller som i vårt fall, robban insåg att han skulle upp fem å jobba..). Nöjda åkte vi hemåt, jag med nya folkmusikkontakter i telefonboken, både till anonyma folkmusiker i Norrköping och till Simon - den riktigt sköna gitarristen i Strängar och rör :D

Länge leve folkmusiken!

Kärlek

Jag känner mig varm. Innombords känner jag den där sprudlande känslar, nästan som ett pirr. Som en fjäril i magen som blitt alldeles vild. Jag är rosig om kinderna och ibland när jag ler så kommer det en tår. Jag känner ett sug i magen och fantastiska målningar målas upp i mitt inre. Jag är kär.

Först lyssnade jag, sen dansade jag. Härligt, lätt och mysigt. Sen tystnade det för en stund och plötsligt var lyssnarens roll en annans. Jag log, tog älsklingen i handen och strök varsamt, spröda strängars kraft. Jag kände, drogs med och föll. Handlöst föll. Efter många smekta toner togs nya initiativ. Nu lekte vi tillsammans.

Mina toner blev era, era blev oxå mina.
Jag är kär. Jag är kär i folkmusiken.

Fantastisk konsert, fantastisk dans, fantastiskt jam.
Jag har lyssnat, dansat till och spelat med fantastiska musiker den här helgen, nu förstår jag igen, varför jag älskar folkmusik. Varför jag spelar. Jag njuter.

Tack för den här helgen. Tack Mats, tack P-T.
Tack Esbjörn Hazelius och tack Johan Hedin.
Pånyttfrälst på folkmusik dansar jag nu fram igen.
Jag ska aldrig sluta älska den.

Dagen idag

Min första helg ensam i nya lägenheten. Tidigare helger har jag haft fullt upp och inte varit här, eh, hemma. Men nu så. Tar det lugnt (går det att göra så mycket annat när snöstorm råder ute?) och stannar hemma. Är trött å grå och var febrig inatt å sånt, så jag bestämde mig för att ställa in allt planerat. Men det känns faktiskt som att det inte gör så mycket. Igår fick jag all tvätten tvättad å chillade i soffan med en film. Idag, trots tröttheten så har jag lyckats fått städat, sorterat bort böcker (en halv kartong!) som ska iväg till myrornas, diskat, bakat kladdkaka å målat en tavla som jag hängt ovanför soffan :) Härligt med helg! Ingen panik över att vara ensam heller faktiskt, det var konstigt att sova här inatt. Men sen kom jag på att jag faktiskt sovit själv här i massa veckor nu, så då fick det vara nog med dom tankarna!

Dagen i bilder:

Tankar i svartmörk natt

Lider av förvirring.
Jag vet inte vad jag vill, varför jag vill eller vad vill vem?
Det känns som att jag sitter i ett väntrum, som att inget här ändå är på riktigt så jag kan lika gärna skita i allt nu. Och jag vill inte att det ska kännas så. Jag vill ju bygga upp nåt. Nåt eget. Nåt som är mitt, mitt, mitt. Jag vet inte om jag klarar saker jag sagt att jag ska klara. Jag vet inte om jag vilk ekker vad jag vill. Jag vill vara mig själv, va och ha mitt eget hem.

Är jag på väg in i nån annans liv snart som inte längre är mitt?
Självklart är mina mål och drömmar ungefär detsamma som innan, men är det här rätt väg att nå dit, eller är det här egentligen någon annans väg, vilket håll är jag på väg åt, är det ditt? Den vägen som jag kanske är på väg emot. Jag vet inte om jag vill. Faaan, varför ska allt alltid bara snurras till?

Ibland känns planerna så rätt, som att, ja hela världen bara kommer falla på plats om jag gör det på det här sättet. Men är det verkligen mitt sätt? Det känns så svårt att planera allt och måste jag verkligen bestämma? Jag vet, om någon annan ingår så måste man faktiskt bestämma. Men jag vet ju inte om det är så jävla lätt!

Min hjärna går varm och jag vet inte vart jag ska lägga mina tankar. Vem som ska få höra dom på riktigt och varför. Jag vet inte vad jag ska säga när det är dags att säga saker. Jag vill ju inte vara någons tunga sten att bära, någons eftersläpande ankar. På samma sätt vill jag inte att någon ska vara mitt. Men ibland känns det bara som att hur jag än gör så är det nån som klankar.

Ingenting är rätt eller fel, jag är en jävligt liten del. Men ändå måste jag vara störst del av mitt eget liv, hur hittar man dit, utan att förstöra nåt så att det bara blir ...skit?

Helgen har varit fin emot mig :)

I fredags skapades det musik i Vällingby med käraste Anna. Blev bjuden på grymt god wok å sen snaskade vi polly å repade.. jammade.. spelade..skapade! Igår var det HiFi-mässa i stockholm med Johnny å Jens, hörde ljud system för runt en halvmiljon! Sen på kvällen skulle vi sett Avatar 3D men missade våra biljettreservationer! Så vi käkade på en libanesisk restaurang å drog hem till Norrköping istället. Så sov dom här inatt, männen i mitt liv, Johnny å Newton. Skönt att få umgås en hel helg med människor som redan känner mig och som jag redan känner. Som man inte behöver känna på hela tiden och som inte behöver fråga en massa frågor om allt å inget. Bara umgås.

Idag hann vi med en långpromenad och en shoppingrunda innan dom for, nu har jag fyllt frysen för resten av månaden och fått mig en hallmatta å ett diskställ! Mina händer värker och jag började gråta på mataffärn när jag hittade fler och fler begränsningar det här jobbet i kombination med mina leder gett mig. Jag fick kämpa för att kunna packa kassarna och förbannade hela världen innan det var klart. Och kom nu inte å babbla på om att det kunde varit värre, klart som fan att det kunde ha varit värre. Men ont som faan gör det ändå och det är tungt. Det är tungt. Tungt.

Försöker så gott det går

Att leva livet i en ny stad är lite annorlunda mot för hur jag tänkte mig det.
Jag har flyttat ur Patriks lilla stuga och in i en egen lägenhet, hyr i andra hand i ett område som heter Vilbergen. Lägenheten är ganska ljus å fräsch, framförallt så har jag äntligen ett eget riktigt kök å en egen toalett. Tack gode gud för detta! Haha.

Dock känns det väl lite ensamt. Det är ju en ny stad, å ja, allt för mycket folk känner jag faktiskt inte här. Grabbarna grus i bandet har liksom fullt upp med sitt och jag längtar mer och mer efter musik som pirrar i kroppen sådär.. musikaliska orgasmer liksom! Folkmusik.

Jag har fått lite mer jobb nu iaf, och sliter sönder mig själv på ett lager. Ett tag kan det få funka, det borde ju iaf innebära en lön i slutet av mars om allt går väl. Om mina leder håller ihop. Erhm. Om jag lyckas tvinga dem till detta. Jag vill nämligen åt en månadslön så att jag får komma ikapp nån gång pengamässigt. Sen är mina musiker-planer helt färdiga och förhoppningsvis i rullning. Håll tummarna för det! För nån Vileda-lager-kvar i hundra år-människa tänker jag inte bli! En månad, två max. Sen..

Det går lite tungt nu, allt går tungt liksom. Mina leder gnisslar, knakar och är nog kanske lite svullna, min ekonomi gör mig galen, ja ligger just nu ständigt back. Min sömn krånglar som fan och som sagt så känns det lite ensamt här. Och musiken jag skulle flytta närmare känns längre bort än nånsin just nu.

Min själ är lite i tras kan man säga.

Östergötland ooh Östergötland

Ja så nu bor jag alltså här nere, haha, det var ju det enda jag skrev i mitt förra inlägg. Inspirationen tog visst slut där. Vad har hänt sen sist då?

Individuell människohjälps-jobbet har jag slutat, mina leder pallade inte. De skrek "rädda osss,rädda oss" så jag gav dem det de ville (lederna alltså) och erkände för mig själv att min reumatism visst ger min kropp vissa begränsningar. Det kändes hårt, jag grät och kom över det. Det finns ju mer i livet! Men ja visst, det känns hårt när det är kroppen som bestämmer åt en vad man kan å inte kan göra. På samtidigt som lederna strejkade så kände jag oxå till viss del att jobbet kanske inte var något för mig, elelr framför allt att de nog kunde hitta någon som kunde hjälpa dem bättre. Så nu får jag ändå använda dem som referens, för att jag gjorde ett starkt å bra jobb. Gôtt! :)

Så nu söker jag jobb, sökasöka. Och har kommit till fler insikter. Jag ska inte jobba med något bara för att jobba, jag ska jobba med saker som jag vill och VILL! Jag ska satsa på musiken och jag ska satsa på jobb inom restaurang/cafébranchen för det är något jag också gärna vill. Det är ett yrke jag vill lära mig! Jag ska leta arbeten inom vården och det jag sa innan. För det är det jag vill som sagt. Inga fler säljjobb!

Jag har intervju nr 2 på McDonalds nästa vecka (bland få av över 500 sökande som gått vidare till intervju nr 2!) och ska imorn åka till Linköping med mitt CV för att söka en heltids resaurangbiträdestjänt! :)

Framför allt, så har jag träffat dig*, du gör mig glad. Jag dansar inombords. Det är förvirrande och härligt! :D

Imorn kommer Njuton-tuton å Jompalompa hit, det är fiiint!