✯ Juletid å julefrid ✯

Äntligen är det nu juletid

människor samlas i kärlek och frid.

Tack för tiden då alla samlas här,
jag känner mig så lycklig och härligt kär.

Nu är julaftonen nästan här, idag, dan före doppardan, sitter jag ivirgt och väntar på julskinkan som ska provsmakas mitt i natten å på att min ingifta syster ska komma hem så att vi kan klä granen ikväll. Lådorna med pyntet står fint framdukade över hela pappas vardagsrum å granen står på sin plats i hörnet. Huset doftar mat å det står små kassar med julklappar överallt i väntan på att få krypa in under granen. Jag känner mig pirrig och varm här ibland familj å kärlek.

Snön ligger vit på vår jord
himmelen glittrar i vitt,
själar som sprider små kärleksord,
julens bud är över jorden spritt (språngande galen).

Sista Norrlandsgiget

Det har varit intensiva dagar i Norrland. Fyllda med spelningar, rep, god mat och trevliga möten. Idag var vi i Junsele och spelade på en gudstjänst på dagen, jag sjöng i Junsele kyrka - det är något visst att sjunga i en kyrka, det blir en sån klang, mäktigt! Sedan här på kvällen skulle vi på en körkonsert för att direkt efteråt göra det där galna julkortet med joddlandet. Precis före körens konsert kom körledaren in och förklarade att deras musiker blitt sjuka... Så vi var inte sena att haka på! Fiol, kontrabas, gitarr och en hel kör. Det var det bästa julkonsert jag varit med och gjort! Helt spontant och oövat, men roligt och lärorikt! Riktigt ballt att spela till en hel kör, vore ännu ballare att få spela sina egna låtar med en kör!

Efter konserten for vi hem till jättemysiga människor på kvällsfika, jag har mött så många vackra människor de här dagarna! Nu har jag tagit mig ett varmt bad (måste ju utnyttja swings badkar medans jag kan!), druckit ett glas röttt, ätit knäckglass och fått på mig myskläder. Så sitter vi här i swings nya idyll-hus i idyllbygden å lyssnar på radio innan sängdags - ganska mysigt alltså!

(Hemlängtan ropar i mitt hjärta dock, äntligen imorn får jag pussa bevackrelse igen- JAG LÄNGTAR!)

Godnatt!

Kantorer och vacker sorg

Swing är inte den mest konservativa kantorn, det är spännande att arbeta med honom. På lördag har vi ju vår konsert och den är väl inte så alternativ, förutom att det för mig blir första gången jag spelar reels i en kyrka! Men däremot under en gudstjänst på söndag har nu swing övertalat mig att joddla i brudkammaren (ett mindre rum i anslutning till vestibulen/vapenhuset). Där ska vi alltså avsluta söndagens gudstjänst genom att tillsammans med hans lilla kör sjunga "jag fångade en räv en dag, men räven slet ur näven... Hej hum vår sång är dum.." -ja ni vet den där ur snövit- och så ska vi dansa fånigt och jag då tydligen joddla! Hjälp! Haha.

Jag ser fram emot vår konsert på lördag, det känns spännande och härligt, vi repade igår efter Julgrötsspelandet, och det låter riktigt bra! Härligt att vi redan är så samspelta :)

Häruppe är det vinter, det är vackert vitt överallt och ishalt på marken. Jag är inte längre riktigt lika rädd för att halka, men så fort jag får pengar igen ska det inhandlas broddar! Vore ju dumt att bli av med ett knä till...

Idag spelade vi på en begravning, det var så vackert att jag själv fällde tårar. Alla människor på en begravning lyser av sorg, men oxå eler framför allt av kärlek. Jag kan inte hjälpa det och vet heller inte om jag behöver det, men jag gråter lite på varje begravning jag spelar. Och det känns fint.

Sorgen är den största äran glädjen kan få!

Världen

Mörkret flyter runt bilen som i en vacker saga. Det är något särskilt med att resa på natten. Att bara se det som bilens strålkastare belyser ger en känsla av äventyr, sorg och en fantasifull kärlek. Märkliga målningar dyker upp i mitt huvud när jag rotlöst försöker fokusera på avfarter och skogskanter här vid Norrlands nedre salar. Sagor om drakar, troll och drömlika känslodanser tindrar i mitt sinne. Jag önskar att du fick se det jag upplever som världen, där varje skog pulserar av liv och tidslöshet. Inuti i mig dansar vi som älvor runt varandra med blickar vackrare än själens alla färger.

Jag förlåter mig själv,

Tack.

Minusgrader och julmys

Det är vinter i Delsbo, dock en snölös sådan. Men det är vinter. Minusgraderna ger en rosiga kinder å en röd liten näsa när man är ute. Ljusbacken har fyllts på med människor och alla är så fina, med samma visioner å samma vilja. Det är nästan lite för fantastiskt hur bra allting utvecklar sig. Vi fick lite Juldukar å annat pynt av Mathias mamma, så inomhus har jag pyntat lite. För första gången tror jag(?!). Å snart lyser det om granen här ute, för ljusslingor fick vi oxå! Tänk att just den här vintern känner jag mig på något vis pånyttfödd. Jag känner att hela jag får plats och jag får vara hur barnslig jag vill. Julpynta hur jag vill (glitter å små julkulor i blommorna!) å titta på julkalendern utan att känna mig fånig. Bara visa allt av mig, jag vågar vara sur när jag är sur å glad när jag är glad å barnslig när jag vill det. Det är så skönt att vara hemma i sig själv, i sitt hem å med sin kärlek. Så nu är jag pirrig som ett barn den här vintern inför julen å allt. Det känns - magiskt på något vis. Jag trallar redan julsånger, funderar på klappar å rim, å längtar tills vi ska klä granen - kvällen före julafton hemma hos pappa. Mysigt! Imorn ska vi ha julbak å stök här på gården. Lite vuxenfolk å lite barnfolk, lussebullebak, pepparkakebak, klister å papper å hej å hå! Här ska pysslas :)

Bevackrelse sover, sött som ett barn. Jag visste inte att man kunde vara så förälskad i en man att man smyger in för att ge honom en puss i pannan när han sover. Men det är jag <3