Kärlek

Jag känner mig varm. Innombords känner jag den där sprudlande känslar, nästan som ett pirr. Som en fjäril i magen som blitt alldeles vild. Jag är rosig om kinderna och ibland när jag ler så kommer det en tår. Jag känner ett sug i magen och fantastiska målningar målas upp i mitt inre. Jag är kär.

Först lyssnade jag, sen dansade jag. Härligt, lätt och mysigt. Sen tystnade det för en stund och plötsligt var lyssnarens roll en annans. Jag log, tog älsklingen i handen och strök varsamt, spröda strängars kraft. Jag kände, drogs med och föll. Handlöst föll. Efter många smekta toner togs nya initiativ. Nu lekte vi tillsammans.

Mina toner blev era, era blev oxå mina.
Jag är kär. Jag är kär i folkmusiken.

Fantastisk konsert, fantastisk dans, fantastiskt jam.
Jag har lyssnat, dansat till och spelat med fantastiska musiker den här helgen, nu förstår jag igen, varför jag älskar folkmusik. Varför jag spelar. Jag njuter.

Tack för den här helgen. Tack Mats, tack P-T.
Tack Esbjörn Hazelius och tack Johan Hedin.
Pånyttfrälst på folkmusik dansar jag nu fram igen.
Jag ska aldrig sluta älska den.