Befinna sig, besinna sig?

Befröjdelse, förtjuselse, bevackrelse, förviskelse, förvirring, galenskaper eller helt enkelt det minst galna egentligen? Värme, fascination, frihet. . . Jisses.

Kom hem igår kväll och längtar redan bort, trots att Newton värmer mina fötter är mina tankar någon helt annanstans. Jag drömmer även när jag är vaken och kanske, kanske är jag på väg mot någon sorts beslut. Det är svårt, det är svart att inte vara för impulsiv, när det är det jag kan. Impulsivitet. "Tänk igenom besluten Ida". Min terapeut säger jämt att när jag velar på det här sättet har jag egentligen redan bestämt mig. Så då är det bara att slå slag i saken. Oavsett vad man bestämmer sig för (nästan) så kan man ju ombestämma sig! Eller?

Ska man följa hjärnan eller hjärtat? Den frågan jag ställer mig allt för ofta. Och vilket är magkänsla, vilket är intellekt, normtänk, bortkastade tankar, rastlöshet, hjärtat, viljan..? Det rör så lätt ihop sig så jag varken vet in eller ut. Behöver man veta, eller är jag intrasslad i ett himlans överanalyserande nu igen? Jag vill bo där jag känner mig hemma. Det är allt jag vet. I närheten av dig känner jag mig pirrigt hemma..

Bästa Facebook-kommentaren ang. min längtan norrut..
"Kära barn. Följ ditt hjärta!! Till slut sitter du fast. Ta vara på din frihet och ditt liv." - Min mor. Ibland säger hon väldigt bra saker. Hon kan nog allt vara lite klok ibland ändå.. Tack.