Livet på landet

En lycklig Newton i snön <3

Varje gång jag åker hit till Nås, till fars gård, så blir Newton överlycklig. Han får vara på landet, där han verkligen hör hemma. Springa fritt å galet i snön - han älskar det. Verkligen. Så varje gång jag åker ut ur "stan" å ut på landet till nån härlig gård där lugnet liksom sätter sig i kroppen så mår jag riktigt bra. Tror inte att människor är byggda för att bo i städer, det passar oss inte egentligen. Inte mig iaf. Jag försöker nästa övertala mig själv om hur bra det är att bo i stan, men vad har jag där att göra? "Det är så nära till allt" -ja, fast hur ofta är jag å tittar på det där "allt"? Jag tar ju hellre bilen ut i skogen, släpper Newton lös å promenerar några timmar. Måste bara lära mig att hugga ved å elda, så får jag nog flytta ut till en stuga i skogen. Doften av kaminvärme istället för elvärme, den doften är ju fantastisk. Om stugan inte är så stor och välisolerad så håller man ju värmen genom att elda också, så slipper man de dyra vinter-elräkningarna.. Usch, jag är dålig på att stanna kvar. Längtar ju redan bort (!?)

Men det kanske är så att jag måste prova det här, prova att stanna kvar i det här för att verkligen veta sen att jag inte vill det..? Eller så kanske det vänder, haha inte så troligt, och lantis-Ida kommer på att hon vill bo i stan. Haha, lantis-Ida :)

Solen skiner här i Nås å graderna stiger. Helt underbart. Dock botade inte Jägermeistern allt den skulle igår och mitt huvud är fortfarande tjockt av snor och annat bös man har i huvet när man är sjuk. Haha. Nej, nu ska jag väcka Mats å spela en bit. Fantastiskt vilken fin helg trots feber :)